Thanks to my friend Bengt, here are his story and few translation in Swedish.
http://www.hittafolkmusiken.nu/Kultur_Default.aspx?id=56454
När jag 2006 sökte efter andra tolkningar av Bob Dylans Desolation Row hittade jag en med den italienske vispoeten Fabrizio De André, som jag då aldrig hört talas om. Jag tyckte han sjöng denna sång mycket fint och började
leta efter andra skivor av denne italienske artist.
Hittade hans sista skiva, Anime Salve, och tyckte att det var en fantastisk skiva. Jag skaffade fler av hans skivor och läste om honom på internet.
Han visade
sig vara en mycket intressant vissångare som hade gjort många fantastiska sånger och skivor. Läste också att hans visor
ofta utspelar sig i Genova och blev nyfiken på den staden. Jag åkte därför dit våren 2007 och upptäckte
att det var en mycket trevlig och sevärd stad.
Har varit där två gånger till sedan dess. Under min mest intensiva period av Fabrizio De Andrélyssnande och –studier träffade jag på den svenska Fabrizio De
André-tolkaren Katarina Hellgren (www.katarinahellgren.se) som bor i Uppsala och där har ett band med vilka hon framför hans sånger på italienska och svenska.
Dels vill jag ju veta vad hans texter handlar om men jag blev
också inspirerad av Katarina att översätta några sånger åt henne, vilket blev Il Bombarolo och S'i' fosse foco.
Il bombarolo är ordagrant översatt av den svenska De André-tolkaren Katarina Hellgren och jag har
försökt att göra texten hyfsat sångbar vilket inte är lätt, detta är ingen färdig text. S'i' fosse foco har jag översatt helt själv och har den framförts live av Katarina Hellgren.
/Bengt Edqvist, Gothenburg,
Sweden
Bombmannen - Il bombarolo
Den som går kring och säger
att jag inte gillar jobbet
vet ej hur många timmar
Jag ägnar mig
åt bomber
Jag ägnar mig oändligt
Ja, väldigt många timmar
ger sen min röst åt honom,
Den här detonatorn
Min bräckliga Pinocchio
är släkt med fabrikören
som konstruerar verktyg
i stora
industrier
av mig så gör han inte
nån vanlig enkel jobbare
jag är av annat virke
Jag är en bombman
När jag går nedför trappan
jag måste vara varsam
att avrättas vid dörren
det vore ej
försvarbart
Den dan jag har beslutat
att valet är mitt eget
att då bli dömd till döden
eller frigiven
Jag ser så många ansikten
så bleka ja helt väck
den som ej saboterar
blir alltid sjuk av
skräck
De väntar på ett höstregn
vill inte gråta ensam
Jag är av annan mening
Jag är en bombman
En Intellektuell idag
och idiot i morgon
Ge mig tillbaks min hjärna
Det räcker för två
händer
revolutionsprofeter
rör sig som akrobater
Idag jag klarar allt
nekar lektioner
Jag snokar rätt på fienden
dom är så långt, långt borta
och när dom sen är döda
så håller jag mig undan
Men
ända tills jag finner dom
då håller dom sig undan
jag valt en annan skola
Jag är en bombman
Vår makt blir alltför ofta
till andra delegerad
men fri och återlämnad
från dina flygmaskiner
Jag
kommer ge tillbaka
en bit utav din terror
Jag ger dig av din sjukdom
liksom ditt buller
Så tänkte han den starke
en desperat på tretti
han tänkte ej alldeles rätt
men inte heller galet
i det han
sökte lämpig plats
för trytoldetonatorn
och denna plats var värdig
för en sån bombman
Och dom som såg hans skratt
där framför parlamentet
invänta explosionen
han visade sin kunskap
Man såg honom där
gråta
en störtflod av vokaler
han ser den explodera
en kiosks lokaler
Men han blev ändå sårad
så sårad blev hans stolthet
av bilden där av henne
Den lyste ifrån bladet
långt borta från det
löjliga
hon lämna honom ensam
Där på första sidan
Han var en bombman
S'i fosse foco
Am
Om jag var elden, då jag brände världen
F
Om jag var vinden, jag förpesta'
den
E7
Om jag var vatten, blev det översvämning
Am
Om jag var Gud, jag ville krossa
jorden
Am
Om jag var påve, skulle jag ju va
lycklig
F
jag skulle plåga de som kristna
va'
E7
om jag var kejsare det vore
bra
Am
jag skulle hugga av dom alla huven
Am F E7 Am
G7 C
Om jag var död, jag gick då till min
fader
E7 Am
men om jag levde fick jag honom
fly
G7 C
jag skulle göra samma med min
moder
E7 Am
Var jag
mig själv som jag gick här just nu
Bb E7
Jag skulle välja unga vackra
flickor
Am
Dom gamla sjuka lämnade jag då
Am Bb E E7 Am
Am
Om jag var elden,
då jag brände
världen
F
Om jag var vinden, jag förpesta'
den
E7
Om jag var vatten, då jag sänkte
marken
Am
Om jag var Gud, jag ville krossa jorden
Från bergen i Savojen (Dai monti della Savoia)
Text
och musik: Fabrizio De André/trad.
Svensk text: Bengt Edqvist
Jag kom nu från bergen uti Savoien
Lämnat i tårar ett sista farväl
Finns ingen glädje
Finns ingen glädje
Kvar i mitt hjärta
Kvar i min
själ
Med på min resa har jag min vän
I Berg och dal med främmande människor
Bara mig själv
Och mitt dragspel
Och mitt dragspel
Som ger mig bröd
Instängd i kroppen av instrumentet
Där finns två
sånger i hemlighet
En den är vild
Vild såsom vinden
Vild såsom vinden
I en ravin
Den andra sången berättar om annat
Dolda glädjen och gömda sorger
Älskade denna
Gjorde min Lena
Gjorde min
Lena
Tjugo år när hon dog
Nananananana..
Â
Â
Troubadour meeting at the Piazza
For the swedish version, see: http://www.abeba .se/website1/1.0.1.0/31/1/
According to his book "On the blue ocean, in cities and
countryside", the famous Swedish troubadour Evert Taube, in 1920, walked down the narrow streets of the old town of Genoa. Suddenly he stood in front of a sign,
reading "We serve ice cold beer". If you stand at the same place today, Piazza Del campo, you see a café sign with the name "La Cattiva strada" which is also the title of a
song by the legendary Italian singer-songwriter Fabrizio De André.
"La cattiva strada" means the bad street, and the area has bad reputation, especially for the streets Via de Pré and
Via del Campo. These are said to be a haunt for prostitutes, drug addicts and other people with a bad reputation, and it is theese people, and their stories Fabrizio De André tells about, in his songs.
He stands up for them and perhaps that is why he appears as the most popular here. In perhaps his most famous song called Via del Campo the lyrics says "Dai diamanti non nasce niente, dal letame nascono in fior"
which roughly means that nothing grows out of diamonds, however, out of dung.
Fabrizio De André was born in Genoa, February 18, 1940 and was welcomed into the world by the Italian
composer and conductor Gino Marinuzzi's Valzer per un amore which his father played on the gramophone. This made a strong impression to Fabrizio. 25 years later he wrote lyrics to the melody. As Fabrizio's father
was known as an anti-fascist he forced the family, when the war broke out, to flee into the mountains, to Asti in Piedmont, but in 1945 he return to Genoa again.
During his youth he was influenced by jazz music but most of all by the French singer- songwriter George Brassens. But that did not prevent him to start the group The Crazy Cowboys & The Sheriff One in 1956 with
Fabrizio himself on banjo and vocals.
1960 his first single was released, with the songs Nuvole barocche and E fu la notte. The music on this album
can be compared to popular music, and lyrics are mostly about love in the moonlight. Already on its second disc, however, he changes the focus of the lyrics, with the following introduction: "When they opened the cell
it was too late, because with a rope around his neck hung the cold Miché..."
The song is called La Ballata del Miché and is a French-inspired waltz with the accordion, and this shows that
Fabrizio De André really is not a jollier who intends to write nice Italian ballads of "amore". La Ballata del Miché
is also one of the few De André songs that have a refrain in the major. "Morte", death, is a frequently used word in his songs.
Fabrizio De André made, until he died, about 15 full length CDs and several of these have a clear theme. The CD Non al Denaro non all'amore ne'al cielo from 1971 are his musical versions of some poems from Edgar Lee
Masters' Spoon River. It is a collection of gravestone texts that's about people in the fictional American society Spoon River.
Another theme is the album that really has no title but is usually called "Indiano" because it has an Indian on the
cover. The inspiration for these songs he got when he, from August until Christmas 1979, was captured by bandits in Sardinia. True to his habit, he took the position of the weak and therefore he defended the kidnappers
during the subsequent trial. He was kidnapped along with his second wife Dori Ghezzi who is a singer and in particular sang the song Era in the Eurovision song contest in Stockholm 1975. Italian singer-songwriters
sound quite often as if they smoked too many cigarettes. Fabrizio De André died of cancer on 11 January 1999, after having spent his entire adult life to have smoked too much.
Despite this, he doesn't sound in any of his 150 songs. Not even on the concert video that was made only some months before his death and that is a very good summary of his songs. The band for this concert includes
Fabrizios daughter Luvi as background singer and his son Christian on various instruments.
The funeral of Genoa was a chaotic event, as ten thousands of Italians was following their idol to his final resting place.
Fabrizio De André thus ended his life in Genoa in Liguria. For Evert Taube the Swedish singer-songwriter, mentioned in the beginning of this text, it was the first visit to the Via del Campo of Genoa, a part of the
beginning of his adult life, which often were spent in Liguria. Maybe they met at some point, Evert and Fabrizio, in Genoa or San Remo, which was the favorite Ligurian place for Taube.
In any case, in this moment, they probably sit in the Ligurian heaven, without money, singing songs about love.
Bengt Edqvist
Bengt Edqvist har startat Svenska Fabrizio de Andréklubben på Facebook.com